The Istanbul Mom

 

 

Igår var nog en av de mest stressigaste dagarna för mig härnere! Men jag tog mig igenom den även om jag var fortfarande stressad och inte kunde sova kl. 02.00 på natten. Allt som har med möten, tider att passa, BARN, parkeringar... Det är verkligen stressfaktorer ibland! 

Först ut var att göra ordning Eidan till skolan, förbereda sallad till årsmötet, förbereda frukost och efter det lunch (till oss) köra G till tunnelbanan (flygplatsen) för att sen åka och hämta Eidan från föris, åka hem, upp med båda ungarna, ta en dusch/fixa ordning mig, åka och lämna barnen hos barnvakten, komma på halvvägs att jag lik förbannat glömt salladen jag gjort ordning i kylen, behöva åka tillbaka hem, åka till barnvakt (min vän Elin) för att lämna kidsen, gick fint, krångla ut i trafiken för att hämta upp några SWEA-vänner som skulle åka med mig, hittade ingen parkering, blev kissenödig, åkte över från Asien till Europa, förbereda middagen, hinna prata 1 min. med varje SWEA typ, checka av så kidsen har de OK hos Elin (men det visste jag de hade) försöka få i mig lite av de goda pajerna men jag har tagit på mig garderobens tightaste byxor så jag kan knappt andas under hela middagen, känner mig stressad av att mötet aldrig drar igång, är stressad under mötet, måste springa upp till bilen för att åka hem så jag inte kommer försent, galet kissnödig så jag får sätta mig i buskarna, körde fel - 1, 2, 3 ggr, släppte av tjejerna, hämtade hem barnen kanske lite försent, in i bilen, Lara skrek, upp i lägenheten med dem och hundra kassar, sätta tillbaka bilbarnstolarna för att inte behöva krångla med det på morgonen (redan tight med tid då)