Min stora feta turkiska semester!

 
Bloggen fick lite ledigt denna vecka också. Dagarna har gått fort här men det har varit en väldigt bra & härlig vecka! Har man inga förväntningar alls och bara tar allt som det kommer blir det oftast bra! Det har varit komiskt till och från och några ggr har jag nästan rivit av mig håret men jag är så nöjd och glad att vi gjorde denna semester med farmor och farfar och barnens faster som anlände de sista tre dagarna! Vi har haft himla fina dagar ihop och det här var ett utmärkt alternativ att ses allihopa en längre tid men samtidigt inte gå varann på nerverna. Alla har sitt eget rum, inget tjaffs om mat eller städ och alla är glada att få sola, bada, gå på aktiviteter och bara njuta av dagarna! Vi kommer definitivt åka såhär tillsammans igen. Farmor och farfar älskade allt med det här! Bara det här med att få välja ur buffen... Sitta i trädgården med barnbarnen... T o m farmor
tog sej ett dopp i havet igår med Eidan. Dem är så fantastiska med barnen och älskar dem något så oändligt! Jag har haft härliga simstunder, solstunder, matstunder! Väldigt tacksam för det. Det enda är att man får alltid ha ett extra öga speciellt gällande Eidan som springer iväg mycket! Tre ggr har han försvunnit med eller utan uppsikt och vi har blivit tokiga. Ni vet känslan när man inte hittar ungen!?! Ena gången var vid en middag då farmor och Eidan satt vid bordet och vi andra tog mat, då hade han sprungit från bordet och ner till Supermarketen själv, Guray vart hysterisk, att just hänga med i Eidans tempo är svårt för dem och det är just där ibland det blir problem, han drar och de har svårt att hänga efter. En annan gång gick Eidan och fastern till fel restaurang för lunch trots att vi gick i samma sällskap (ja, hur det nu gick till har jag fortfarande svårt att förstå) och igår försvann farmor med Eidan till de små karusellerna i källan trots jag sa att vi skulle ses i lobbyn om 1 min (sprang tbka till rummet för Laras napp) Man spenderar ofta 1 timme om dagen att leta efter dem. Så visst, delvis får man hjälp men ibland känns det som jag har 4 barn på semester. Farfar hör även inte så bra, så man måste ofta skrika nära honom när man ska säga nåt. Igår tex. försvann Eidan med farmor och i 20 min letade vi efter dom, farfar var inne i restaurangen och tog mat så jag sprang in och frågade om han sett farmor och Eidan? Fick till svar att "fisken/levreken är jättegod" Okej. Fortsatte leta och kom tillbaka och frågade åter igen om han visste var de var "Det finns levrek" svarade han igen. Tillsist hittade vi ju dom och tillslut satt alla ner vid bordet då farfar utbrister "Levrek çok güzel!" Alltså jag typ dog av skratt över hela situationen och därav rubriken på mitt inlägg. 
 
Nu är det idag sista dagen och vi ska njuta av sol & god mat!